Smarta Tips

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Smarta tips inför högskoleprovet www.provtips.com
Hem    Förberedelser    Praktisk info    DTK    NOG    XYZ    KVA    LÄS    ELF    ORD    MEK    Provdagen    Kontakt

DTK – Diagram, Kartor och Tabeller

DTK testar din förmåga att hämta och tolka information ur diagram, tabeller och kartor. Det består av 24 frågor, man har ungefär två minuter på sig per uppgift. I delprovet ingår kartor, tabeller och olika former av diagram, bl.a. cirklar, staplar och kurvor. Även ovanligare typer som t.ex.flödesscheman förekommer. Vissa uppgifter kan lösas med hjälp av enkla avläsningar medan andra kräver mera avancerade lösningsstrategier - att information från olika delar i figuruppsättningen kombineras eller att beräkningar i flera steg utförs. Provet fordrar förkunskaper i grundläggande matematik, t.ex. procenträkning. Enda tillåtna hjälpmedlet är en rak linjal.

Det faller sig naturligt att för att klara delprovet som heter Diagram, kartor och tabeller måste du ha grundkunskaper om just dessa fenomen. Här nedan presenteras först Tabeller, Diagram och Kartor (länk). Om du tycker att detta är rena barnleken kan du skynda dej igenom till Matte för DTK (länk) där jag ger en grundgenomgång i den matte du behöver för att göra ett bra DTK-resultat. Om du redan är duktig på både tabeller, diagram, kartor och matte, gå då direkt vidare till Lösningstekniker och smarta tips (länk).

 

Tabeller, diagram och kartor

Tabeller

Tabeller innehåller data eller information om någonting. De kan se ut så här:

DVD försäljning 2003 2004 2005 2006
Bridget Jones Dagbok 230 220 178 142
Notting Hill 387 328 342 232
Jägarna 334 342 253 353
Lejonkungen 234 325 435 342
Motorsågsmassakern 345 234 532 256
(Siffrorna avser tusental DVD fimer uthyrda i Stockholm )

De riktiga tabellerna är naturligtvis mer komplicerade än det här exemplet. Det är väldigt viktigt att du läser de små rutorna vid sidan av tabellen så att du förstår precis vad tabellen visar. Detta måste du göra innan du läser frågorna. Det är speciellt viktigt att du läser av om siffrorna avser exempelvis tusental eller någon annan mängd.

Uppgifter gällande tabeller gäller ofta att du ska hitta den kategori som ökat mest absolut eller procentuellt. Du klarar den typen av uppgifter mycket bättre om du besitter vissa matematiska grundkunskaper. En genomgång av matte kommer sist i den här sektionen.

Vidare förekommer ofta uppgifter där du måste kombinera information från en tabell med information given i ett diagram. Mer information om diagram följer härnäst.

 

 

Diagram

Diagram kommer från det grekiska ordet rita. Det innebär att man presenterar datan från en tabell genom att rita den. Det finns en rad olika sätt att ”rita” eller presentera information i diagram. Några exempel är:

 

Linje- eller kurvdiagram

Ett linjediagram visar ett värde på x-axeln och ett på y-axeln. I det här fallet står det År på x-axeln och Pris på y-axeln. Här måste du förstå hur man läser av informationen exakt. Det kan handla om att du måste ta reda på vad priset var år 3. Utgå då från år 3 och gå uppåt. Där du träffar linjen går du till vänster och läser av värdet på y-axeln. Svaret är 80.

Linjediagram

 

 

Stapel- eller stolpdiagram

Stapel- eller stolpdiagram består av ett antal sträckor vars längder är proportionerliga mot resultaten. I det här stapeldiagrammet presenteras värden på tre variablar – öst, väst och nord. Du kan läsa av deras värde under olika kvartal på samma sätt som i linjediagram – identifiera vilken variabel som avses, hitta dess maxpunkt och läs av värdet på y-axeln.

Stapeldiagram

 

 

Cirkel- paj- tårt- eller sektordiagram

Cirkeldiagram beskriver ett statistiskt material med hjälp av cirkelsektorer. Ett annat ord är sektordiagram. Två vardagliga ord är ”pajdiagram” och ”tårtdiagram”.

Om 100 personer tillfrågas om de gillar smörgåstårta svara 10 personer ja och 90 svarar nej. De olika svarsalternativen representeras av cirkelsektorer vars areor (ytor) står i proportion till talen. En cirkel kan delas upp i 360 grader. Om 10% av de tillfrågade svarar ja, då utgör de 36 av cirkelns 360 grader eftersom 36 är 10% av 360. Följaktligen utgör nejsägarna 324 av cirkelns 360 grader.

Ofta skrivs inte värdet på de olika delarna ut, så att du själv måste läsa ut ungefär hur många procent en viss del representerar. Försök då att se cirkeln som en tårta som är 100%. Om en del ser ut att representera en fjärdedel av tårtan innebär det ca 25%.

Cirkeldiagram

 

 

Kombination av linje- eller stapeldiagram

När man kombinerar olika uppgifter, som i diagrammet ovan, kan det förekomma mer än en y-axel. Då måste du ta reda på vilken y-axel som avser vilken variabel. I diagrammet nedan kombineras ett linjediagram med ett stapeldiagram. Nu kommer uppgifterna på DTK inte presenteras på norska, men du kan avläsa ovanför diagrammet att linjen avser procent (en relativ variabel) och staplarna antal (en absolut variabel). Det innebär att du måste utläsa linjediagrammet på den högra y-axeln, där procent anges, och staplarna på den vänstra, där antal anges.

Multipla diagram kan vara förvirrande och det är mycket viktigt att du håller huvudet kallt och försöker förstå hur du ska avläsa diagrammet innan du sätter igång med att lösa frågorna. Se till att läsa av all tillgänglig information i smårutor och så vidare!

 

Kombinationsdiagram

 

 

Kartor

Du måste veta hur man avläser skala från en karta för att inte gå miste om flera poäng på DTK. Principen är den här: om skalan är 1:50 000 innebär det att en centimeter på kartan är lika med 50 000 centimeter i verkligheten. Du inser snabbt att med andra ord representerar då en centimeter på kartan 500 meter i verkligheten.

Det kan även se ut så här:

Skala

Nu måste du plocka fram linjalen och mäta sträckan på kartan som representerar 10 kilometer i verkligheten – dvs mellan de två röda linjerna. Om den sträckan är 3 centimeter kan du använda detta när du beräknar avståndet mellan exempelvis två orter på kartan.

Om skalan istället är 50 000:1 innebär det att 50 000 centimeter på din bild representerar 1 centimeter i verkligheten. Då handlar det alltså om att du måste förminska bilden för att träffa verkligheten. Mät då det aktuella avståndet och dela med 50 000 för att få svaret.

 

Norrpil

Bilden ovan är en norrpil, det är en pil som visar åt vilket håll norr är på kartan. Det vanligaste är att den pekar rakt uppåt, men när den inte gör det så måste du vara på din vakt.

 

 

 

 

Matte för DTK

För att lyckas på DTK måste du vara bekant med bråk, procent och avrundning och det kan vara en fördel att öva sig på att snabbräkna i huvudet. Om du gillar att gambla kan du pröva att räkna ut alla tal i huvudet, om du däremot har hjälm på dej när du kör bil eller använder både skärp och hängslen, då kanske det är bättre att du ställer upp alla uppgifter på papper. De flesta hamnar någonstans där emellan.

 

Avrundning

För att inte tappa för mycket tid på provet måste du kunna förenkla ibland och använda avrundning. Om alla svarsalternativ slutar med samma siffra innebär det oftast att du kan spara tid på att avrunda. Istället för att ta 227*14 kan du då till exempel ta 200 gånger 15 för att få en uppskattning.

 

Snabb addition av sista siffrorna

Skulle det vara så att det inte lämpar sig att avrunda talen, till exempel om alla svarsalternativen inte slutar med samma siffra, finns ett knep för att snabbkolla om du är rätt ute: du adderar slutsiffrorna och spar tid.

Säg att du måste lägga ihop 23242, 32423, 23421, 98788, och 2350899 och att du sitter med 30 sekunder kvar på provet och en hjärna som kokar.

Alternativen är:

A. 2527634
B. 2528733
C. 2529862
D. 2529766
E. 2597651

Vad gör du?
Jo, om svarsalternativen slutar på olika siffror så räcker det om du vet vilken den sista siffran i svaret ska vara. Istället för att lägga ihop alla siffror adderar du bara den sista siffran i varje tal: 2+3+1+8+9=23. Du vet nu att om du adderar de fem talen så kommer sista siffran att vara 3. Leta upp det svarsalternativ som slutar på 3 och pusta ut! B är rätt svar.

 

 

Snabbräkning av multiplikation

I exemplet ovan, 200*15 är det smart att först ta 200*10, vilket är 2000. Sedan tar du 5*200, vilket är 1000 och adderar detta med 2000 så att du får resultatet 3000. Det lönar sig ofta att dela upp multiplikationen på det här sättet. Likadant om exemplet är svårare. Vad blr 327*28? Avrunda till 330*30. Multiplicera 300 med 30 (9000) och addera med 30*30 (900) för svaret 9900. Nedan följer några avrundningar du kan göra för att snabba på din multiplikation. Du bör kunna dem utantill!

 

9 * 11 = 100
8 * 12 = 100
7 * 14 = 100
6 * 17 = 100
5 * 20 = 100
4 * 25 = 100
3 * 33 = 100
2 * 50 = 100

 

 

Bråk och procent

Kort repetition för dig som har glömt hur man räknar med bråk och procent. Om du har en flaska med glögg i kan vi uttrycka det på två sätt. Med bråk är flaskan 1 och med procent är flaskan 100%. Om vi har 10% alkohol i flaskan innebär det att 10% av den flytande vätskan i flaskan är alkohol. I bråk är det 0,1 av 1 eftersom 0,1 är 10% av 1. Alltså kan vi säga att 0,1=10%. Vi kan även uttrycka det som att 0,1=1/10. Precis som 10%=10/100.

På DTK är det viktigt att kunna omvandla procent till bråk och vice versa snabbt för att hinna svara på alla frågorna. Därför har du en stor fördel om du lär dej de här bråken utantill! .

5% = 0,05= 1/20
11% = 0,11 = 1/9
12,5% = 0,125 = 1/8
14,3% = 0,143 = 1/7
16,6% = 0,166 = 1/6
20% =0,2 = 1/5
25% =0,25 = 1/4
33% =0,33 = 1/3
50% =0,5 = 1/2

 

 

Skilj på procent och procentenheter

Det är viktigt men inte alltid lätt att skilja på procent och procentenhet. Om diskontot sänks från 9 till 8 procent är sänkningen en procentenhet. Skulle det ha sänkts med en procent vore det nya diskontot 8,91 procent, eftersom en procent av 9% = 0,09%. Om ett parti har ökat sin väljarandel från 20 till 30 procent är ökningen tio procentenheter. I procent räknat skulle ökningen ha blivit 50 procent.

 

 

 

Lösningstekniker och smarta tips

  1. Lär dig alla tips om kunskaper inom tabeller, diagram, kartor och matte som du har fått i den här sektionen

  2. Lyssna inte på självutnämnda gurus som vill pracka på dej sina egna lösningstekniker. Sanningen är att olika individer går till väga på olika sätt. Du måste själv komma fram till vad som passar dej bäst. Däremot kan det vara positivt att få lite idéer om hur man kan gå tillväga. Det är så du bör se tipsen nedan.

  3. Fastna aldrig på en fråga utan markera den för lösning vid senare tillfälle och gå vidare.

  4. Kom ihåg att de enda förkunskaper du behöver är förståelse av diagrammen. Bli inte rädd om ämnet är okänt!

  5. Gå igenom varje figur och bildtext innan du läser frågorna och försök göra klart för dej vad tabellerna och/eller diagrammen beskriver. Markera gärna nyckelord och utnyttja det faktum att det är tillåtet att använda både blyerts och markeringspenna i provhäftet. Lägg märke till vilken enhet som mäts i de olika figurerna – exempelvis om ett diagram mäter ton och ett annat kilo.

  6. Många av svars alternativen är utformade för att förvirra dej så att du vänder dej till fel tabell eller diagram för att lösa uppgiften. Var noga med att du letar efter svaret på frågan i rätt figur.

  7. Gå tillbaka till den aktuella tabellen eller diagrammet. Använd om nödvändigt linjalen och din rätt att markera viktiga stycken för att hitta de uppgifter du behöver.

  8. Om du måste göra någon lite större uträkning, ställ upp det i provboken. Snabbräkningar i huvudet är bra att kunna men om det handlar om stora uppgifter kan det vara bättre att ”play it safe”. Se efter om du kan avrunda för att spara tid eller använda den snabba räkningen av sista siffran som du lärde dej i det föregående avsnittet.

  9. Lös varje fråga på det sätt som är effektivast, ibland innbär det att du måste lösa frågan bakifrån. Om frågan är: ”Hur många procent av befolkningen i Värmland ingår i den grupp som till 70% utgörs av män?”, så är det en fördel att börja med att kontrollera vilken grupp det är som till 70% utgörs av män. När du identifierat den gruppen går du vidare och försöker utläsa hur många procent av Värmlands befolkning som ingår i den kategorin.

  10. Ett varmt DTK-lycka till!